Stöd Djurens Rätt!

måndag, februari 07, 2011

Willard

Namn: Willard
År: 2003
Genre: Komedi/Skräck
Åldersgräns: 15 år
Längd: 1 h, 36 min

Om filmen:

Willard är en misslyckad enstöring som bor ihop med sin mamma. Han hatar sitt liv och sitt jobb, och den enda tröst han har är råttorna som bor i hans källare. Dagligen tränar han dem att utföra diverse uppdrag, och ledarråttan Socrates blir snabbt hans favorit. Jätteråttan Ben däremot blir svartsjuk på all den uppmärksamhet Socrates får och börjar snart ställa till med besvär. När Willard sparkas från sitt jobb börjar de dock sammarbeta för hämd.

Vissa skulle kanske säga att det inte krävs mycke för att jag ska gilla en film, och dom har nog rätt. Sätt ett gäng råttor i en film och jag ger den garanterat en 5a i betyg :)

Tydligen var detta en remake på filmen med samma namn från 1971, men eftersom jag inte sett den kan jag inte jämföra de båda. Dock är jag säker på att Willard från 1971 är precis lika bra som den jag nyss såg.

Jag älskade Willard. Inte bara för råttornas skull utan för hela stämningen i filmen, skådespelarna, och handlingen. Man verkligen kände med Willard, och man kunde verkligen sätta sig in i hans missär. Eftersom Willard redan från början gestaltas som en person med mycket indre problem känner man direkt sympati för honom. Man känner även igen sig själv, den som aldrig tänkt koko-tankar får gärna höra av sig.

Eftersom jag själv har två tamråttor förstår jag Willard oändliga kärlek till Socrates, och när Socrates råkar illa ut förstår jag hur förkrossad Willard blir. Att hans psykopatiska sida tar sig ytterligare ett steg i just det ögonblicket är inget jag anser konstigt, snarare förväntatde jag mig det. Tyvärr inser både Willard, och jag som publik, att situationen med alla tusentals råttor är ohållbar och utan Socrates som håller koll på allt är det dömt att misslyckas. Även om Willard och Ben sammarbetar i slutet finns ändå det ömsesidiga hatet hos dem, och inte helt oväntat kräver Ben ut sin hämnd.

Jag vet verkligen inte om man måste tycka om råttor för att förstå sig på den här filmen, men jag älskade den. Om det beror på att lilla Alice är väldigt lik Socrates och att lilla Doris är mycket lik Ben (även storleksmässigt) vet jag inte, men jag vet att det har en del med det att göra. Råttor har så mycket mer personlighet än var människor förstår. Hela filmen igenom har jag full förståelse för Willard och jag blir ledsen när jag ser hur hans liv gradvis försämras, trots att det borde bli bättre. Tack och lov slutar filmen lyckligt, vilket gör att jag kan se om den :)

Betyg:





willard Pictures, Images and Photos

1 kommentar:

Holger sa...

Hej!
Passa dig så att du inte identiferar dig för mycket med filmen och du också blir sittandes med tusentals råttor:-)